Hanna-Liisa, Sofia och Mexiko

Kara lasare, i mandags var det var tur att fa prova pa den tidigare namnda ovningen. Det var en riktigt intressant och larorik dag. Rolig for vissa och mycket jobbig for andra. Nedan foljer bilder och diverse kommentarer.








Claudia kunde inte rora sin storre delen av sin hogra halva och jobbade i koket. Det gick bra sa hon och hon fick lara sig att anvanda sig mer utav sin vanstra sida (hon ar hogerhant)



Christiande (dov och stum) och Josefin (riktigt dalig syn om an ej helt blind) jobbade tillsammans i Cuidados och fick kommunicera med varandra ba annat vis an att prata.



Laura (blind) jobbade i papel reciclado har tillsammans med Sofia (dov och stum). Ocksa ett helt nytt satt att kommunicera pa.



Giovanni (rullstolsburen) jobbade i snickeriet hela dagen och fick forstaelse for hur det ar att vara rullstolsburen och jobba dar och i allmanhet. Insag att verkstaden inte var perfekt konstruerad for att pa lattast satt ta sig fram med en rullstol, na alla verktyg och ocksa att det inte gick lika fort som utan.



Katrina med rorelsesvarigheter och fruktansvard smarta (har illusionerad av bonor i skorna) jobbandes i snickeriet.



Valentina, med saknad av en bit av benet, jobbade hela dagen i affaren.



Jag fick testa pa att vara blind och jobbade under dagen med sjukgymnastik. Eftersom att jag inte sag nagot var jag tvungen att lyssna bra sa mycket mer, vara riktigt koncentrerad for att forsta vad for ovningar patienterna gjorde. Jag fick ocksa vara med och gora lite rorelserehabilitering med en av tjejerna i cuidados. Da var jag verkligen tvungen att vara koncentrerad och pa andra satt an att lyssna och se forsta tjejens kanslor da hon ar blind, dov, stum och forlamad. Riktigt svart och intressant men det gick bra!

Andra passager att klara av under dagen var bland annat att ata mat och att ta sig fram pa Piña. Inte helt latt att orientera sig. Jag var en gang pa vag till Cuidados och trodde att jag var framme men hade istallet gatt in pa kontoret som ligger 200 m darifran.

Jag larde mig mycket.



Dagen var valdigt givande och det var med sakerhet inte bara jag som larde mig mycket. Denna erfarenhet har gett mig mer forstaelse och insikt i hur det ar att leva med ett handikapp och jag lar lange fortsatta att tanka pa denna dag, analysera och lara mig mer. Jag larde mig ocksa mer om mig sjalv, tillit och talamod och att kommunicera pa alla vis med alla manniskor och personer och personligheter.

Gracias amigos, espero que les vayan bien.

P.s. Ingen aning om vart man koper en san dar fiskbok eller om den existerar, men jag vill ha en san!
Tvillingbror min, skicka mig en san kamera sa ska jag ta fantastiska bilder.

peace