HEMMA

kara lasare, hemma for en manad sen. Detta kanske ni markt eftersom att inlagg slutat komma. Var en AWESOME resa.
Folj nu istallet

http://playtimeinitaly.blogspot.com

bade jag och Sofia har forflyttat oss till Italien for ett par manader, dock for olika andamal och i bloggen som namns over far ni folja min tid dar.

ciao

helgens härligheter

Kära läsare, nu har det varit helg och det ar ju alltid trevligt.

I lordags hade jag ledig dag for att dyka men det stalldes in i sista sekund pa grund av alldeles for mycket vind, vagor och strommar. Lite lagre i humoret stack jag tillbaka till piña for att se vad som skulle hittas pa dar. och ack sa fort det gick att fa upp humoret igen - det var dags for strand och gratis mat! Spannande som det lat sa hakade jag pa, vi akte ivag till byn Zapatengo for att deltaga en kortis pa "byfesten". Fint var det, och mat och ol.







I dag sondag hade vi vilodag sa begav oss efter en langsam och lugn morgon ivag till stranden for att nyttja lite sol med de goda vannerna, fiska och snorkla lite. Ingen snorkling blev det da havet fortfarande ar stressat och torrt som dom sager. Fiska gjorde just jag inte heller sa det blev till att branna sig lite i solen med de goda vannerna, och nagra av dessa fiskade och fick upp en fin liten firring.







Sa borjar aven den dagen leda mot sitt slut, ikvall blir det till att kaka ute (som faktiskt majoriteten av dagarna) och filmvisning pa en bar.
Imorgon ar det mandag och sista veckan pa Piña Palmera borjar.

hasta luego

det är mycket att göra i affären


stackars flicka sa hon slet ut sig pa jobbet


nagat stammer inte

Kära läsare, varje sondagmorgon pa vag till toaletten sa ar det nagot som inte stammer. Trott och sliten med snabba behov av en toalett gar jag varje sondag ut ur rummet for att korsa "garden" for att komma till toaletten och jag blir lika forvanad varje gang. Nagot stammer inte med omgivningen. Jag ser mig omkring, tanker i sondagsmorgonstakt och upptacker en hast i tradgarden. Lustigt. Men nu tycker man ju att man inte borde bli lika forvanad varje sondag.


fotboll en kvall pa stranden


surfkungen

Kära läsare,

stiger upp i ottan, stranden ligger ode, redo for mig snygg som tusan i min limegröna amnesty t-shirt (tack faster k) och min basta van surfingbradan. Vi beger oss ut. jag hoppar pa. paddlar fort och skickligt som tusan. fangas av vagen. Nar det ar dags staller jag mig upp pa min van bradan och vagen for mig langt, typ 500 km. det ar vackert. nojd och glad beger jag mig tillbaka till piña for att jobba.

jag


eller?

ge mig lite tid bara....

jag har ju en kamera

tanter i candelaria

 

söndagshäng pa playa de boquilla

 

solblekt har

 

vackra flickor

 

fantastiskt snorklande en lördagseftermiddag

 

riktigt god mat

 

skola i cozoaltepec

 

vi gjorde maskar i cozoaltepec

 

hembakta tortillas i morro

 

hemma hos nagon i morro

 

teckensprakslektion i morro

 

vi blev bjudna pa mat i morro

 

vi jobbar i rio grande

 

taxi i rio grande

 

vi skulle göra ett hembesök

 

med "chefen" vet man aldrig vart det bär av

 

hydroterapi i floden

 

man träffar trevliga människor

 


sant hander bara en gang i livet. eller?

Kära läsare,

satt haromdagen i en rullstol, under mangotradet, vantandes pa att dra till planen for att spela basket. i ett av dess ogonblick vart jag lite sugen pa mango, just eftersom att jag satt under mangotradet, och tankte hm nu skulle det vara gott med en mango men jag vill helst inte ha nagon som redan ligger pa marken for dom brukar vara lite mosiga...

OCH VIPS, i dett ogonblick ramlar det ner en mango fran tradet och rullar fint fram till min rullstol.

KOOLT!

SAN CHRISTOBAL OCH CHOKOMILK

Kära läsare, berattar inte allt for ofta om det vardagliga jobbet pa centret. Berattar vi overhuvudtaget om jobbet pa Piña?

Pa jobbschemat idag var cuidados och det tycker jag alltid ar ganska kul men idag var det mer an bara ganska kul. For idag ar det torsdag vilket innebar CHOKOMILK (chokladmilkshake TYP) pa restaurangen San Christobal.
Men idag var det heller inte vilken torsdag med chokomik som helst utan det var torsdag med chokomilk och Maras pojkvan och hans bil vilket ocksa ar extra kul. For med hjalp av honom och denna bil kan vi namligen ta oss till restaurangen pa annat satt an att ga, I BILEN alltsa. Det ar inte bara jag som tycker att det ar kul, det tycker ocksa PACO, en av ungdomarna i cuidados, som alltid far lyxen att sitta i shotgun med sina solglajjor och lyssna pa hog musik (rock) med vinden i haret (ar namligen en san dar bil med uppfallbart tak).

Sa glada for vi till San Christobal (som ligger en sisadar 500 m fran centret) och drack lite Chokomilk och vande sedan efter en timme tillbaka med bilen, glajjorna och musiken. en soft jobbdag skulle jag kunna kalla det.

Nu ar et dags for rullstolsbasket.

Hasta luego

sommartider

Kära läsare, det borjar kannas lite sommar har ocksa om an forandringarna inte ar, for mig, riktigt lika stora som hemma i sverige. Det har ju varit galet varmt hela tiden och sol och allt sant som det ar i ett varmt exotiskt land men nu:

- solen branner galet, 1,5 timme pa stranden en eftermiddag och brannde mig (tank nu pa att jag varit har i mer en fyra manader, inte anvant solskydd pa ett bra tag och inte brannt mig pa ett bra tag heller)

- vattennivan har stigit nagra meter upp pa stranden och vagorna och strommarna ar stora och starka som tusan

- myggen ar pa besok, en javla massa besok

- det ar mango tider, mango, mango, mango overallt

- det ar varmt, svetten rinner bokstavligt talat ner for inte bara ryggen, brostet och ansiktet, utan aven nerfor benen och armarna. FRASCHT!

Idag ar det sondag, alltsa ledig dag, tankte ga och vacka sofia om en stund for att se om hon kanske vill haka pa och branna sig lite pa nagan trevlig liten mysig strand i narheten. Bilder kommer i dagarna

hasta luego


Sa har ar det just nu

KÄra lÄsare, jag har nu kommit pa hur man gor Ä och Ö, a med ring over vet jag annu inte och plus att det ar extra jobb sa det blir till att inte anvanda det iaf.

NU AR FRAGAN: hur har man pa sig sa lite klader som mojligt, for att svettas sa lite som mojligt, men anda inte visa alla harligheter?

SA HAR AR DET JUST NU: Semana santa lockar manga turister och det ar hej och ha, var uppmarksamma pa senare inlagg och skillnaden efterat.



vi saljer piñas hantverk pa gatan igen, tillsammans med ett gang andra gatuforsaljare



Peace out


its getting warmer...

kara lasare, temperaturen klattrar nu over 35 grader och snart kanske det ar dags att kopa sig ett par flipflops for det borjar bli svart att ga pa gatan barfota...

EN TILL SONDAG TILL HAVS

Kara lasare, bilderna far sta for orden for snart ar det stranddags.



blev till att fiska lite. info om denna goda fisk kommer nar den hittats i fiskboken (TACK aterigen faster m. familj)



Katri, min van som bjod med mig pa turen, hittade ocksa en ganska sa stor skoldpadda. SJALVKLART slapptes den tillbaka i havet.

Det var en trevlig vilodag, aterigen till havs.

Hasta luego

SPANJORSKA BITEN AV EN ALACRAN

ZIPOLITE, OAXACA, MEXIKO. Spanjorska blev mitt i natten biten av en alacran, skrek sa hysteriskt hysteriskt att tva svenska tjejer vacktes ur sina fantastiska drommar och fick borja jaga ackliga sma hemska odjur.

Mitt i natten, sisadar strax efter tva vacks tva svenska tjejer upp ur sina underbara drommar av ett gallskrik. "NAGOT BET MIG! NAGOT BET MIG PA HALSEN!" skriker spanjorskan samtidigt gratandes, "UNA ALACRAN UNA ALACRAN!" fortsatter hon. "Nej myror kan ocksa bitas, lugna ned dig" sager en av svenskarna. "AAAAAAAAAAAAAAAAAAJ och nu sover min tunga!" skriks det igen och spanjorskans klader flyger ner pa golvet. Nu vaknar svenskarna pa riktigt. Och minsan, efter upptackta bett pa ryggen och halsen blev det dags att leta efter ett okant odjur (med misstankar om att skurken nog var en alacran, samtidigt med starka hopp om att det inte var det) och japp darunder sangmobeln patraffades den. ALACRANEN.

Undertiden som den modigaste svenska tjejen dodade alacranen sa ringde den andra efter rad. "Stoppa i henne vitlok och ge henne limejuice att dricka". Lime kunde inte patraffas sa det fick bli sura apelsiner som motgift.

Resten av natten gick at till att lugna spanjorskan och vanta och se om motgiftet verkade eller om hon kanske skulle fa en allergisk reaktion. Med vad som kandes som myror i hela kroppen, domnande tunga och andra syndrom satt spanjorskan skakandes tillsammans med de tva svenskarna, en hollandska och en mexikanska som sedan tryggt sov med spanjorskan.

Natten gick bra, ingen allergisk reaktion dock vandrade spanjorskan runt tva dagar skapligt lullig, kanske till och med full.

"SKONT, ingen skada skedd men en upplevelse" sager de deltagande

 

 

 

 


ATT FORHANDLA MED TAXICHAUFFORER

Kara lasare, blir ibland att jag aker ganska mycket taxi. Framsta anledning ar for att ta mig till Puerto Angel och dyka. Har finns det ett smart kollektivsystem dar man klammer in tre personer i baksatet och tva dar fram och sen aker valdigt billigt vart man nu ska nagonstans. OM det finns tllrackligt med folk forstas (har lagger jag dock in en liten tveksamhet for jag vet inte om det kanske for lokalbefolkningen alltid finns kollektivtaxi...) och grejen ar att nar jag ska aka sa finns det aldrig folk.

Sa har brukar diskussionerna lata

- Taxi? fragar taxichaufforen
- Ja tack, till puerto angel, kollektivo svarar jag
- Det finns inte folk for det just nu svarar taxichaufforen
- Okej men hur mycket ska du ha for att kora mig? Fragar jag som ofta har relativt brottom till dykningen
- 70 pesos svarar dom (okej, priserna brukar variera lite)
- Skojar du med mig, med kollektivo kostar det 7 pesos? sager jag lite trott pa den kommande forhandlingen
- Ja men nu finns det inge folk (eller sa ar det sent pa kvallen och da ar det ju forstas dyrare) sager taxichaufforen och tanker sakert utlanning som latt betalar
- Nej du far 35 vilket ar summan pa 7 pesos x 5 personer eller sa betalar jag 15 och sa far du ta upp folk pa vagen men finns de inga langs vagen sa betalar jag inte mer an 15.  (den har forhandlingen var det faktiskt en taxichauffor som foreslog forsta gangen)

Sen om det slutar med att jag betalar 50 eller mer pa kvallen eller 7 pesos eller 35 pa dagen beror pa humor och taxichauffor och tur med forhandling. Trottsamt ar det iaf

Men det blir jobbigare...

Pa vagen hem fran Puerto Angel vill inte taxichaufforerna kora hela vagen till Zipolite utan kor fram och tillbaka till ett Universitet som ligger pa vagen... Ska jag ta mig till Zipolite hela vagen med taxi blir det till att betala mer eller diskutera...  OM det ens finns en taxibil med ledig plats for hemresan efter dykningen brukar matcha in med tiden da alla slutar plugget eller jobbet. (sjalvklart finns det men det kan bli till att vanta ett tag)

SA, har ni fatt lite info om vardgassysselsattningar
jag alskar det


ANTLIGEN HAR HON TAGIT SIG I KRAGEN...

... och tankte slanga in ett litet blogginlagg igen

Kara lasare, efter en tids paus fran bloggen njutandes av det ljuva livet i Mexiko sa kanner jag nu for ett inlagg till. Skulle skriva feta inlagget med feta bilderna men det blev knas med overforingen fran kaisas kamera och nu har hon akt. Bilderna fran resan togs med hennes kamera for den ager ut min och sofias - definitivt sofias, for den har fokusfel...

Dock sa finns det en del bilder fran Chiapas och dom far beratta historien tills att min kara supersnalla faster skickar mig andra anvandbara bilder.

VI BORJADE RESAN i San Christobal, Chiapas. Eller egentligen mottes vi upp i Tuxtla men den staden hatade vi sa darifran lagger vi inte upp nagra bilder (har kanske inga heller).

DOCK, en eloge till min smarta faster Kaisa som utan att veta om motesplatsen (hade inte fatt min meddelanden) lyckades spara upp oss i en storstad dar vi glatt och ovetandes om hennes lilla motesproblm satt och vantade pa hennes ankomst.

borjar med att tacka for kudden som faster tog med sig



Tillbaka till San Christobal, dar vi strosade runt och upplevde den supersupermysiga staden





Jattetrevlig stad sa darfor bestamde vi oss for att ta en cykeltur genom staden ivag till en grotta och flod en dag. Vi lyssnade inte nar cykeluthyrarn sa att det var 7km uppforsbacke men som ni kanske ser pa en av bilderna ovan sa var det sant faktiskt.



Vi borjade, som ni ser, fett hurtigt och fett snygga (sofia likasa men star i det har fallet bakom kameran)



Men sa borjade uppforsbackarna ta kal pa en....



Men det var vart sju kilometers uppforsbacke nar vi kom fram





vi besteg (ner) lite berg ocksa, det var skont



och gick in i grottan en svang. Traffade en trevlig man fran omradet som glatt berattade, nar vi fragade, att denna stenart ju forstas ar en klippa och ar flera flera flera ar gammal....



Traffade pa vagen ner en sot och trevlig flicka som bjod oss pa ett fint foto

BEGAV OSS VIDARE, tog bussen fran San Christobal till Palenque och gjorde nagra stopp pa vagen



For till La cascada de agua azul och har far bilden tala for sig sjalv





For ocksa till ett annat vattenfall men har for tillfallet glomt bort namnet.

Efter stoppen vid vattenfallen fortsatte var resa vid den arkeologiska zonen i Palenque men har borjade ocksa bildoverforingen strula.... fortsattning foljer nar faster min orkar skicka over lite bilder!

HASTA LUEGO, idag ska det goras lite smycken tror jag

P.s.



D.s.

HALL UT LITE TILL

Kara lasare, vi ar nu tillbaka fran semestern men alla bilder togs med Kaisas kamera och darfor vantar jag med inlagget. Det ar ju lite schysstare att lasa om man ocksa har bilder till, speciellt dessa fantastiska bilder.

Sa lange kommer andra bilder for att beskriva livet. Fingrarna ar for trotta idag for att skriva en massa.

BTW, hade ju tsunamivarning har igar men Zipolite klarade sig som tur var fran dess besok. Dagen igar bar dock pa en underlig kansla. Havet var for ovanlighetens skull helt lugnt utan massa vagor och ett par meter hogre upp pa stranden an vanligt, hundarna sag man inte en skymt av men annars marktes inga tecken pa nagot annorlunda beroende pa tsunamivarningen. Sov dock i cuidados i natt for att vara dar ifall tsunamin anda skulle bestamma sig for att skvalpa in har men vi klarade oss som sagt oskadda.



vi stack ivag och red igen





tjuvkik fran semesterveckan i chiapas upplevandes en annan typ av kommunaltrafik







DJUNGELVRAAAAAAAAAAAAL

kara lasare, har kommer en snabb djungelhalsning. Kaisa, Sofia och jag befinner oss i staten Chiapas, tre timmar fran staden Palenque i ett samhalle som kallas - jag kommer inte ihag faktiskt. kollar upp det till sen. Samhallet ligger iaf i djungeln och har ca 300 invanare, pratar spanska men ocksa ett annat sprak och manga springer runt i vita "klanningar". Ungefar som lucianattlinnet. Fint samhalle, fin djungel och fina manniskor.

Kaisa som annu inte riktigt tal det harda livet i mexiko vilade sig idag fran annat an transportaktiviteter for att friskna till medans jag och sofia gick ut pa djungelstrat till ett vattenfall nagra kilometer bort. Riktigt fint vattenfall mitt i djungeln, nastan inga andra manniskor forutom Sofia och jag och djungelmannen som vakade over vattenfallet (eller kanske mer manniskorna dar). Trevlig djungelman - han fick smaka pa underbar svensk marabouchoklad som min fina faster tog med sig. (Tack mamma btw)

Ikvall blir det till att gora typ ingenting och ta det lugnt och skont bland myggen och nagot stickigt i graset som gor forbannat ont och imorn blir det RAFTING!

Nu har jag inte tid att skriva langre, ska springa och hamta Sofia som inte kan slita sig fran lianerna och djungelgeorge och godzilla.

god natt

WEEKEND I OAXACA

Kara lasare, som jag namnde i inlagget innan sa for vi till Oaxaca (staden) (bor i staten, dar staden iof ocksa ligger) med nagra trevliga jankare. Tog ledigt lordagen, stack fredagen efter jobbet och kom tillbaka i lagom tid till jobbet pa mandag morgon.



Denna roliga, harliga, softa, knappa resa gjordes forstas med bil = roadtrip. KUL!
For att komma till Oaxaca (staden) sa kor man upp genom bergen, allt som allt tar resan 6 timmar. 3 timmar till bergen dar hav och APVARMT inte langre existerar utan snarare KYLA. Riktigt fint dock och inget fel pa kylan - se bara pa Sofia



Val framme efter 6 timmars inte alls trakig resa sa tog vi en svang pa stan. En riktigt vacker stad, aven vannerna.



Val i en storstad sa maste man ju shoppa lite, strosa runt lite och sant. Ett maste ar ju att besoka hantverksmarknaderna och kopa fina grejer. Nagot som inte ar ett maste ar att ga till den allmanna marknaden - men vi hamnade dar anda.... bilder far tala for sig sjalv.



Efter timmar av stadsstrosande var vi nojda och glada.



Middag. Kvall (jag diarreandes, sofia och jankarna roandes)

Ny dag.

Pa sondagen spenderade vi ocksa nagra timmar av strosande och dessa himla trevliga jankare gav Sofia och mig varsin present



Vi for ocksa till Monte Alban lamningar av en indianstam. SUPERKOOLT. Hade dock bara 45 min tillgodo sa det dar med lasandet pa skyltarna fick bli en annan gang. Men sa har sag det ut iaf, enjoy!








Efter trippen till Monte Alban var vi tvugna att borja resan tillbaka.... Men grat gjorde vi inte utan att ytterligare massa timmars njutande. Stannade over natten i bergen (se bild overst) i San Jose de Pacifico (med reservation for namnfel) och tajmade lyckat in "bergsbyns" fest/dans. Dar hade vi kul.





SLUT.

En riktigt fin och kulturell stad med massa fina grejer och en lyckad resa.

Hasta luego, bli nu inte ledsna men pa fredag kommer kara faster Kaisa och hon, sofia och jag reser i sju dagar sa det kan handa att det inte blir nagot bloggandes dessa dagar!

P.s. om nagon skickar oss 7500 pesos sa koper vi den har





WE PLAYED POOL WITH THE LOCALS

Kara lasare, ett tag sen vi skrev nu men vi har ju fullt upp att njuta av livet, resa lite, festa lite, jobba lite, playa lite och sant soft. Sen har vi ocksa fullt upp med urinvags,- mag,- och fotinfektioner sa det har blivit lite forsummande av bloggen. men grat inte, strax kommer snart ett till inlagg och sen ocksa ett till ikvall om min dagsplan inte andras av nagon roligare handelse.

ok, here we go,

i torsdags sprang Sofia pa tva snubbar som hon tidigare pratat lite med sa vi bestamde oss for att dra till nat som kanske ar lite av en stammisbar for att spela lite biljard och sant. Spelade fint dar ett tag vid ett bord, sen kom det in typ 6 stora harda mexikanare med solglasogon i morkret sa da bytte vi snabbt och fint bord till ett annat nar det blev ledigt sa att herrarna fick roa sig i fred vid det bordet.

Vid bord nr 2 spelade vi aven ett tag och sen kom det 4 inte lika harda och stora mexikanare och en av dom greppade tag i triangeln man anvander for att placera upp bollarna. Forstod da ingenting men han sa "nu ar det min tur sen" sa det var val bara att acceptera det. Men da larde jag mig nagot nytt, det betydde inte att dom korde bort oss fran bordet for att vi var klantiga nog att inte halla i triangeln utan det betydde att vinnaren skulle mota honom nasta gang osv osv. Da maste ni forsta att dessa dudes ar ju locals sa dom vet ju hur man spelar... Fick lite pa ganksa ska mycket stryk av dom ska jag saga men ju mer mastarn av dom drack och pratade med Sofia desto samre spelade han. Tack Sofia, var bara en boll fran att vinna.

Pa torsdag blir det rematch, dom ar inte sa harda som dom ser ut dom dar lokalinvanarna.

P.s.
Dom dar snubbarna var btw ganska sa roliga sa vi tog semester en dag och stack ivag en helg till Oaxaca (staden) med dem. Bilder och info kommer ikvall (troligtvis)  STAY TUNED!

Tidigare inlägg
RSS 2.0